Idag har vi då varit på AL barnsjukhus. Sov inte alls bra i natt och var väldigt trött när klockan ringde i morse. Lucas oxå. Micke skulle ju jobba så den här gången var det bara Lucas och jag, men det gick bra.
På förmiddagen mötte jag Sara vid KS, hon jobbar där i området. Vi fikade lite under tiden som jag väntade på att de skulle ringa från uppvaket och säga att jag skulle komma. När vi kom dit så var Lucas jätteledsen och otröstlig. De trodde det berodde på att han var ledsen när vi sövde honom. Han fick lite morfin så då somnade han till slut. Lilla plutten!!
Sara gick vid lunchtid och sen har vi i stort sett bara väntat och väntat. Läkaren Lars sa att det var ok att åka hem redan idag, som de tidigare gångerna. Men det var inte allt han sa...
Höften kändes jättestabil och fast och det var superbra. Jag blev jätteförvånad när han sa de magiska orden:

"Vi kör bara fyra veckor till med gips, sen skiter vi i det"

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Även om det inte ser bra ut på röntgen nästa gång! Han sa att vi får en gipslåda som Lucas ska sova i, det blir väl några månader, och om det inte ser bra ut på röntgen får han ligga i gipslådan några timmar varje dag i början istället för att ha gipset hela tiden. Det är ju verkligen helt underbart, tror inte jag kan beskriva med ord hur GLAD jag blev!! Nu känns det verkligen som man ser ljuset i tunneln, allt det jobbiga är snart över och vi kan få tillbaka vår lilla kille utan gipspaket! Tänk att kunna krama honom ordentligt, tänk att kunna bada med honom, tänk att få se honom krypa och sitta och gå.... åh.
Fyra veckor kommer gå fort!

Nu är vi hemma igen och allt är bra. Micke hade lagat tacos tills vi kom hem och det var jättegott. Nu ska vi natta Lucas och sen kolla på film :)

Puss och kram på er, från en lycklig Pernie :) :) :)