PernieBernie

Jag är helt tom.


Idag skulle det då ske, det stora äggplocket!
Jag har varit på fyra ultraljud inom en vecka och allt har sett bra ut, så jag var väldigt förväntansfull.
Men det gick verkligen inte som jag tänkt mig...

Det här skrev jag nu när jag kom hem i en tråd för äggdonatorer på familjeliv.se:


"Nu är jag hemma och jag mår skit!

Kom in vid 08 i morse och fick byta om och ta värktabletter.
När det var dags för plocket kom jag in i operationssalen och träffade läkaren, fick morfin och sen skulle det ske.

Sen fick jag inte veta så mycket, men först fattade jag det som att det inte hade funnits några ägg alls på ena sidan så att de ville vänta lite. Sen lät det som att det fanns på ena sidan men inte på andra, och att de ville prova på den sidan igen.

Fick gå tillbaka till sängen och vila i en timme, innan det var dags igen.

De försökte igen och inte heller då fick jag veta så mycket, läkaren sa typ
"nä det var konstigt, det finns inga ägg"

Fick gå tillbaka till sängen direkt och så låg jag där och väntade. När BM kom frågade jag vad som hänt och då berättade hon att det inte hade funnits några ägg alls!
Fattar ingenting, hur sjutton kan det bli så?!?!?!
Ingen som har sågt något om att det kan bli så innan, jag trodde de hade stenkoll.
Har ändå varit på fyra ultraljud inom senaste veckan och allt såg så himla bra ut med äggen sa de.

Är besviken för att jag fick jättedålig information efteråt, BM visste inte så mycket och ingen läkare kom för att prata med mig. De satte mig typ i en taxi och sa hej då.
Missförstå mig inte, de var väldigt gulliga och trevliga, men informationen var verkligen inte tillräcklig.

Det här har tagit upp en så himla stor del av mitt liv både känslomässigt och tidsmässigt de senaste veckorna, och så blir det bara ett stort magplask av det!
Känner mig helt jävla misslyckad och helt tom.

När jag kom hem bara grät och grät jag och det enda jag kunde tänka på var den stackaren som låg där och väntade på mina ägg och så kom inga. :(

Nu har de tagit ett blodprov, BM sa att det var för att kolla om jag redan haft ägglossning vilket de misstänkte.
Fattar fortfarande inte hur det kan vara möjligt, trodde de hade bättre koll än så, men jag hoppas jag får veta lite mer nästa vecka när svaren på blodprovet kommer.

Är jättebesviken verkligen, ville ju så gärna hjälpa någon och nu kunde jag inte det!"



Det här blev ju inte alls som man hade tänkt sig.
Jag var förberedd på att det kanske inte skulle bli några barn av mina ägg, det är inte alls självklart att äggen blir befruktade.
Men det här var ingen som sa något om.

Tur att det är fredag, att hela familjen är hemma och att jag inte behöver gå utanför dörren.
Vill bara gräva ner mig, men det går ju inte. Får bli hemma mys framför Idol och en hämtpizza.

Hej då.


Kommentarer
Postat av: Mikafika

Men va tråkigt Pernie, jag förstår att det känns jobbigt. Och vilken chock när allt sett så bra ut fram till nu, man räknar ju inte med att det ska gå så här när det handlar om en donation där donatorn har alla förutsättningar för att lyckas få fram ägg. Tänker på dig, skönt att familjen är hemma och kan ta hand om dig, jag hoppas ni får en härlig helg ändå! Kram

2011-11-18 @ 16:35:07
Postat av: Helen

Stackars! Vilken besvikelse efter allt styr du gått igenom :(

Du har ändå gjort allt vad du har kunnat.

Tänker på dig <3

2011-11-18 @ 16:52:10
Postat av: Ellen

Du är så modig som vågade och orkade göra detta. Hoppas att du får svar, information är det viktigaste i kriser. Att faktiskt förstå. Tycker att du är häftig som gjort allt du kunnat. Vilken insats, även fast det gick som det gick. Du är cool!

2011-12-01 @ 03:27:23
URL: http://missfixa.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0