Känns som det enda jag gör här hemma just nu är att klaga...

Igår fick jag en djävulusisk magkatarr som har hållt på hela natten och förmiddagen.
Magkatarr har jag haft till och från sen jag var 13 år och att få det just nu är väl inget drömläge direkt.
Har haft förvärkar och sammandragningar i två dagar nu, det känns ungefär som att det är en vecka kvar tills jag ska föda (fast det är sex veckor...) och så får man ont i övre delen av magen på samma gång!
Har varit uppe flera gånger i natt och stoppat i mig kex och druckit vatten, allt för att försöka suga upp magsyran som ligger och ger problem.
Ringde vårdcentralen i morse och de tyckte jag skulle prova med Novaluzid, vilket jag precis varit och köpt.
Det tog emot att ta på sig kläder och gå till bilen kan jag säga, som tur var så var Micke med och hjälpte mig innan han sa hej då och åkte till skolan.

Jag tycker så synd om mig själv just nu, och jag har samma känsla som vid alla magkatarr-anfall:
om smärtan försvinner kommer det kännas som jag fått en miljon och jag kommer uppskatta ALLT mycket mer!

Nu ska jag gå och försöka sova bort skiten....

Hoppas ni som läser mår bättre än vad jag gör!